In it for the monkeys

Wowawiwa vilken jobbig dag det var igår. Sa hejdå till familjen och sen kom freddles förbi. Vilken gråtfest det blev efter det! Jag som är så beroende av att alltid ha folk omkring mig, hoppas att jag pallar!
Jag hoppas att vi ses snart, allihopa. Anneli är så bra, hon är verkligen glad för min skull. Och det är så sjukt hur stark hon har blivit, bäst bäst ! Och freddles, tänk att en jävel som limmar på min syster kunde bli en så fin vän! Livet bjuder på många överaskningar, ibland till och med på en diamant.
Å jag visste att jag skulle bli sentimental! Jag som bara skulle ge fingret och dra.

Och jag kan lova er en sak...jag kommer aldrig börja prata stockholmska!